Aktuella rapporter
Agenda 2030 Sverige räknas inte längre vara det land som hunnit längst i genomförandet av Agenda 2030. Denna gång har ledartröjan tagits över av Finland. Sverige och Danmark kommer dock tätt därefter. De mål där Sverige beräknas ha omfattande utmaningar att nå målen är mål 12 (hållbar konsumtion och produktion), mål 13 (klimat), mål 14 (hav och marina resurser), mål 15 (biologisk mångfald) samt mål 2 (hunger; beror huvudsakligen på övervikt). Mål 10, ojämlikhet, hör till de gulmarkerade men mäts å andra sidan genom bl.a. gini vilket inte är något bra mått på att plocka upp den alienering som finns i många ”utanförskapsområden”.
For the first time since the adoption of the SDGs in 2015, the global average SDG Index score for 2020 has decreased from the previous year: a decline driven to a large extent by increased poverty rates and unemployment following the outbreak of the COVID‑19 pandemic. […] There can be no sustainable development and economic recovery while the pandemic is raging. -Sustainable Development Report 2021
För första gången sedan 2015 går alltså utvecklingen i världen sammantaget bakåt, enligt The Sustainable Development Report. Pandemin är huvudskälet och även om den slagit hårt i stora delar av världen konstateras det i rapporten att rika länders möjlighet att låna upp pengar för investeringar, en möjlighet som fattigare länder saknar, tycks också göra att de rika ländernas återhämtning går betydligt snabbare. Agenda 2030 och Parisavtalet erbjuder samtidigt en utmärkt kompass för hur samhällen och ekonomier borde byggas upp (”building forward better”).
Korruption. United Nations Global Compact har nyligen lanserat en handbok för hur företag gemensamt kan motverka korruption: UNITING AGAINST CORRUPTION A Playbook on Anti-Corruption Collective Action . Utgångspunkten är att företag som vill agera ensamt mot korruptionen i ett land där de verkar lätt hamnar i ett fångarnas dilemma och de tar risker som inte motsvarar vad de kan vinna. Att agera tillsammans genom exempelvis gemensamma deklarationer, komma överens om principer, integritetspakter eller certifierade partnerskap är de fyra huvudkategorier av gemensamt handlande, enligt handboken. Därefter ges exempel på vilka roller som behövs i dessa samarbeten och till och med vilka kompetenser som behövs för att fylla rollerna. Rapporten finansierades till stor del genom Siemens integritetsinitiativ. Personligen tror jag att gemensamt agerande av företag i olika länder/branscher/miljöer är ett utmärkt sätt att göra korruptionsbegränsande arbete till en vinn-vinn situation. Lite osäker på hur användbar handboken är (en risk är att alla ansatser hur som helst är kontextspecifika), men om den skapar en ingång för samarbete mellan företag som arbetar i korruptionsutsatta miljöer har den gjort stor nytta!
Collective Action is born out of companies’ need to foster more ethical, transparent and less corrupt business environments, while mitigating potential business risks. Collective Action can complement, enhance and further develop current and future laws and regulations – UN Global Compact playbook on anti-corruption
Stort och smått
Debatten kring EU:s taxonomi för hållbara investeringar har varit intensiv de senaste veckorna. Bland annat har taxonomin röstats ner av Riksdagens finansutskott (genom M, SD, C och KD) och därmed kommer Sverige rösta mot ramverket när det senare i höst behandlas i EU:s ministerråd. Argumenten mot regeringens linje skiljer sig lite åt mellan partierna men kan sammanfattas i att taxonomin riskerar leda Sverige i fel riktning avseende den energiomställning som nu genomförs genom att inte värna vattenkraften och skogsbrukets villkor. För den som vill läsa mer rekommenderas läsning av Finansutskottets mötesprotokoll. Emellertid är bedömningen att taxonomin kommer antas eftersom Sverige och andra länder med invändningar är i minoritet.
För den som vill få en överblick över argumenten och inte nöjer sig med Finansutskottets protokoll rekommenderar jag en genomläsning av debatten på Di mellan Balanskommissionen å ena sidan, och Johanna Lundgren Gestlöf (SPP) och Mattias Goldman (Sweco) å andra sidan.
G7-mötet i Storbritannien i början av juni innehöll åtminstone ett par intressanta nyheter; länderna gjorde åtaganden om att fasa ut kol, sluta investera i kol i andra länder samt stödja övergången till grönare el i utvecklingsländer, att införa en bolagsskatt för multinationella företag för att försvåra att de undviker skatt genom skatteparadis samt att gemensamt vill se att banker och företag ska tillkännage klimatrelaterade risker. Det är också värt att notera att USA vill vara med i dessa samtal, vilket bådar gott för kommande klimatförhandlingar.
Nasdaq har genom ett samarbete med Ecogain lanserat en “ESG Data Hub” som tillhandahåller hållbarhetsdata för bättre underbyggda investeringsbeslut. Förhoppningen är att de därigenom lyfta frågan om inte minst biodiversitet. Med denna satsning går man en steg längre i förhållande till den frivilliga rapporteringsplattform som funnits sedan tidigare. Läs mer.
För övrigt kan det vara värt att notera att Nordens första taxonomianpassade lån beviljats till en kontorsfastighet ägd av fastighetsbolaget Fabege. Lånet, som beviljades av Handelsbanken, har föregåtts av en analys för den berörda fastigheten gällande översvämningar, markerosion, värmelaster, kraftiga väderfenomen och stormar. Lånet förutsätter också att låntagaren lever upp till FN:s grundläggande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Fastigheten är energiklassad till nivå A.
Månadens reflektion
Denna månad hade jag tänkt följa upp en framtidsspaning kring hållbarhetstrender som jag gjorde i slutet av 2020 (läs den här) men det får bli vid något annat tillfälle. I stället delar jag mina tankar om regeringsbildningen, utifrån frågan om hållbarhet. Jag höll nämligen på att glömma att Sverige just nu leds av en övergångsregering och att det i skrivande stund är oklart vad vår nästa statsminister kommer att heta om några veckor. Att jag inte omedelbart kom att tänka på detta speglar att jag inte tror att ett byte av regering kommer medföra några större kursändringar avseende hållbarhet, åtminstone inte närmsta året.
Det finns en kraft i omställningen som pågår just nu, och den kommer inte minst från väljare och från näringsliv. Dessutom finns en hel del lagstiftning och visioner på plats, som delas av de flesta partier. Vidare finns ett antal processer som pågår i vår omvärld, och inte minst i EU, som ytterligare stärker detta. Naturligtvis finns det politiker och opinionsbildare som vill betydligt mer men hur långt och hur snabbt regeringen kan och vill gå tror jag i stor utsträckning speglar mandatfördelningen i riksdagen och så länge den inte ändras och det dessutom är ett nytt val om bara ett år, tror jag att den förda politiken kommer fortsätta i ungefär samma riktning och takt. Åtminstone det närmsta året.
Ganska bra, men lite för långsamt. För långsamt, inte för att vi ligger efter övriga världen, utan för att de stora kliven kommer först när merparten av världens stora ekonomier ställer om och då behövs det förebilder. Länder och företag som tar fram fossilfritt stål, vars energi är ren och som klarar av att visa att de globala målen är möjliga att nå! Go Sverige, go!
Nu tar jag semester efter en ganska intensiv vår då jag haft förmånen att tack vare spännande kunder bland annat lära mig mer om metoder för hållbar affärsutveckling, hållbara bolagsformer, ägarstyrning, hållbarhetsrapportering, taxonomifrågor och mycket mer. Jag hoppas det har märkts i vårens 6 hållbarhetsbrev. Det blir sannolikt inget hållbarhetsbrev i juli men i augusti räknar jag med att fortsätta som vanligt!