Kategorier
sustainablity

Hållbarhetsbrev #8, september 2021

Hållbart företagande

I tidigare brev har jag skrivit en del om hållbarhetsredovisningar. Jag har också nämnt (och jag talar ofta med kunder om) betydelsen av att försöka använda hållbarhetsrapporten i företagets strävan att bli mer hållbart. Om processen läggs upp på ett klokt sätt så finns flera synergier som kan minska kostnader och höja kvaliteten. I detta brev vill jag passa på att nämna de globala målen – och att det faktiskt finns smarta sätt att mäta och följa upp dem också. Ett sådant verktyg är SDG Action Manager, utvecklat av Global Compact och B-Corp. Poängen med att i alla fall initialt titta på samtliga SDG:er och inte endast fokusera klimatet, är att det finns andra utmaningar i livet som i vissa lägen – och för vissa människor – är nog så viktiga som klimatet. Hållbarhet är därför numera ett sammansatt begrepp och det finns ett stort värde i att tillsammans med miljö och klimat även betona sociala och ekonomiska aspekter av verksamheten.

“While easy wins and profitmaking are part of a coherent strategy, it is essential that companies also identify and act on the full range of priority SDG targets that intersect with their operations and value chains. ” (UN Gloal Compacts “practical guide to SDG reporting”)

 

Konferenser

Härom veckan genomfördes en stor internationell konferens, lite i skymundan. Det var FN som i samband med generalförsamlingens öppnande i New York anordnade en (digital) konferens om världens livsmedelssystem. Bakgrunden är det andra globala hållarhetsmålet, utrota hungern till 2030, som ser ut att ligga i farozonen. Idag beräknas nästan var tionde människa gå hungrig, världens befolkning ökar samtidigt som mer ekologisk odling ofta är mindre effektiv. Att människor går hungriga år 2021 känns, tycker jag, som ett fatalt misslyckande. Och var tionde människa, det är mycket. Dessutom kan hunger driva migration, frustration och våld (höjda livsmedelspriser leder som bekant ibland till upplopp i länder med utbredd fattigdom). I en globaliserad värld där större delen av befolkningen inte odlar sin egen mat blir livsmedelssystem en global fråga. Särskilt som ohållbar livsmedelsproduktion också bidrar påtagligt till den globala uppvärmningen. Konferensen syftar till att skapa såväl uppmärksamhet som att få till stånd åtaganden från länder och företag. Trots att mötet passerat relativt obemärkt i Sverige (med undantag av bl.a. Omvärlden) får den nog ändå ses som ett tecken på att frågor om mat och livsmedelskonsumtion ligger högt upp på den internationella (och inte minst den multilaterala) dagordningen.

Jag har tidigare tipsat om podden Schysst mat, (som ges ut av We Effect) men passar på igen och då särskilt det avsnittet där konstgödsel diskuteras (avsnitt 5: ”Är Eko alltid Reko?”). Jag är ingen expert på jordbruk men jag har svårt att se att vi ska kunna utrota hungern utan konstgödsel. Men då behöver den användas på rätt sätt och förmodligen särskilt i fattiga delar av världen.  Som jag ser det har varken livsmedelsproducenter eller vi (mat)konsumenter råd att bortse från frågan om hållbara livsmedel och då krävs såväl systemlösningar som informerade konsumenter.

Jag lyssnade på Fredrik Reinfeldt häromdagen när han talade på konferensen ”A sustainable tomorrow”. Han gjorde en omvärldsanalys med utgångspunkt i (nåja) de globala målen och lyfte fram särskilt fram de möjligheter han ser, och då kanske framförallt Biden-regeringen och innovationer. För mig var hans tal också en påminnelse om att de globala målen och kanske ännu mer Paris-avtalet,  är helt beroende av vad som händer i andra delar av världen.  Därför; när det nu är knappt en månad kvar till det omtalade klimatmötet COP 26 i Glasgow (so jag skrev om bl.a. i förra nyhetsbrevet) behöver vi komma ihåg att de förändringar vi gör i våra egna liv och för den delen i Sverige inte kommer att räcka. Men Sverige och svenska företag kan visa att en omställning är möjlig!

Rapporter

I ett tidigare brev har jag lyft tanken på att omställningen av fossila industrier också måste nå Afrika. Konsultfirman McKinsey är i en nyligen publicerad rapport inne på samma tankegång. Kanske finns här en möjlighet att, precis som när det gäller IT – där exempelvis kenyaner haft tillgång till banken på telefonen långt längre än vad vi har i Sverige – ta ett så kallat ”grodhopp”?

“Economic development that destroys the environment is no longer a viable option. As latecomers to industrialization, African countries have the opportunity to develop environmentally sound manufacturing sectors by leapfrogging historic greenhouse gas emitting technologies and adopting green industrial policies.” – Dr. Arkebe Oqubay, Senior Minister and Special Adviser to the Prime Minister of Ethiopia

 

Stort och smått

Just nu finns en berättigad oro för elbrist i Kina, vilket saktar ner tillväxten och/eller skapar incitament för att öka kolförbränningen. Energibristen gäller även för Europa (läs mer här) och som bekant har elpriserna i Sverige också diskuterats intensivt sista tiden. Utvecklingen är oroande men förhoppningsvis snabbar detta på investeringarna i grön energi, även om det på kort sikt kan tänkas leda till att nedstängningen av kol- och oljekraftverk saktar in. Samtidigt; paradoxalt nog verkar tiden för investeringar i fossil industri vara nära slut, samtidigt som utvinningen av gas och olja på Arktis slår nya rekord.

   “Banks have earned about $3.6 billion in fees in 2021 from arranging sales of bonds advertised as instruments of green, social or sustainable development for companies, governments and other organizations, according to data compiled by Bloomberg. That’s more than double the $1.6 billion banks pocketed so far this year from issuing debt for fossil-fuel companies.” ESG Bond Sales Sprint to $1 Trillion as Investors Force Change – Bloomberg

Nordnet (en nätmäklare) blir först ut att följa EU’s disclosure-förordning genom att redovisa huruvida de fonder som handlas är att betraktas som mörkgröna och har då som mål att göra hållbara investeringar (följer då förordningens artikel 9), ljusgröna som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper men där hållbarhet inte är det övergripande målet (förordningens artikel 8). Övriga fonder betraktas som ”icke-klassificerbara”.

 

Månadens reflektion

Hållbarhetsarbete innehåller ofta motsättningar mellan olika mål och ambitioner. En del mindre, andra större. Eftersom många företag fortfarande är relativt nyvakna finns det för de flesta en hel del relativt lågt hängande frukter före dess att det börjar bli knivigt.  En del utmaningar är dock så stora eller av sådan karaktär att de behöver diskuteras inom och mellan branscher. Det mest aktuella exemplen i Sverige just nu är rimligen hur vi brukar skogen och hur vi ska producera vår energi. När man gräver lite i frågorna märker man också att en del utmaningar är riktiga dilemman, andra kan lösas på ett för de flesta ganska acceptabel vis (jämför med att två syskon bråkar över den sista citronen i fruktskålen, men då det visar sig att den ena vill göra marmelad av skalet och den andra juice så finns det en lösning som passar båda inom räckhåll).

Idag, när jag lyssnade på Vetenskapsradion, påmindes jag om ett gammalt dilemma; det mest effektiva malarialäkemedlet ser ut at börja tappa i effektivitet, vilket riskerar att få katastrofala följder. Ett sätt att motverka vidare spridning av malaria vore att döda parasiten hos myggorna (GMO-myggor). Detta skulle dock kunna få andra oönskade konsekvenser för den biologiska mångfalden. Kanske inte helt olikt den diskussion som fanns för några decennier sedan kring DDT, som tidigare också använts mycket effektivt för att utrota malariamyggan. Jag kommer inte bort från tanken att om malaria dödat lika många barn i Europa som den gör i Afrika, hade vi inte haft några myggor kvar alls i Europa…. Ungefär på samma sätt som vi gärna har åsikter om elefanter och lejon i Afrika, samtidigt som vi har svårt acceptera något 100-tal vargar i Sverige… För min del är en av styrkorna med det breda hållbarhetsbegreppet som Agenda 2030 givit oss, att vi tvingas belysa en rad frågor från olika perspektiv. Men det finns också skäl att ge särskild tyngd åt de perspektiv som utgår från de människor som lever i den största utsattheten. ”Leave no one behind”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *