“In a connected world, an outbreak anywhere is a risk everywhere—and, on average, a new infectious disease emerges in humans every four months, with 75% of these new diseases coming from animals.” (Global Risk Report 2021, sid 73)
Stort och smått
För ett par dagar sedan antog regeringen en handlingsplan för cirkulär ekonomi. Visionen är ”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material.” Personligen är jag övertygad om att övergången mot en cirkulär ekonomi är omfattande (och spännande) – och kommer påverka såväl företag som myndigheter. Omställningen kommer kräva nya affärsmodeller och stora satsningar. (läs fö gärna min trendspaning kring hållbarhetstrender 2021 här)
Just nu granskar Riksrevisionen AP-fondernas hållbarhetsarbete. Finansmarknaden har som bekant en central roll för att målen i Agenda 2030 ska kunna nås, och AP-fonderna har såväl att säkra en långsiktigt hög avkastning som att ta hänsyn till hållbarhet. Med tanke på den kritik som förts fram mot inte minst AP 7 nyligen i radioprogrammet Kaliber (som jag personligen inte tyckte var helt övertygande) torde det bli intressant läsning. En fråga jag hoppas få läsa mer om är hur stöd till omställning från fossilberoende ska vägas mot avinvesteringar och vad som är mest effektivt.
Fossilfritt Sverige har nyligen, tillsammans med bland annat LKAB, Scania och SSAB, tagit fram en strategi för vätgas. Även om vätgas fram tills nyligen inte varit någon stor snackis i Sverige, är det en av de teknologier som fått företag som arbetar med hållbar energi att öka i värde, i vissa fall rusa på börsen. När solproducerad el nu gång på gång visar sig vara ekonomiskt fördelaktigt blir vätgas än mer intressant, också som ett sätt att lagra energi. Vätgas är ju som bekant också centralt i framställningen av fossilfritt stål, som SSAB, Vattefall och LKAB arbetar med inom ramen för Hybrit. För övrigt har Handelsbankens fond hållbar energi, som innehåller aktier i ett 70-tal företag, ökat i värde med smått otroliga 120% det senaste året. Grattis inte bara till de som tjänat pengar i fonden, utan till oss alla som får vara med och bevittna denna omställning bort från fossilberoende elproduktion.
Aktuella rapporter
Nyligen publicerade World Economic Forum sin årligt återkommande Global Risk Report. I år ligger fokus, inte helt oväntat, på pandemin och dess konsekvenser. Rapporten består dels av en beskrivning av de lång- och kortsiktiga risker de 650 tillfrågade ser, dels en genomgång av olika ekonomiska, sociala och industriella utmaningar som påverkar risker och hur risker hanteras. Här behandlas bl.a. digitalisering (”Barriers to digital inclusivity”), ungdomar (”Youth in an age of lost opportunity”) och pandemin. Vad gäller risker så anses oförmåga att agera på klimathot samt smittsamma sjukdomar vara de som har såväl högst sannolikhet som störst konsekvenser, följt av massförstörelsevapen (konsekvens, inte sannolikhet) och minskad biologisk mångfald (både hög sannolikhet och konsekvens). Andra risker som bedöms ha hög sannolikhet och/eller konsekvens innefattar förlorade arbetstillfällen, extremväder, miljöförstöring, digital ojämlikhet och digital maktkoncentration., sammanbrott av it-infrastruktur och skuldkriser. De olika riskerna delas in i fem kategorier; ekonomiska, miljömässiga, samhälleliga, geopolitiska och teknologiska. Gemensamt för de flesta är att de är skapade av människor och att de kan undvikas av människor. Konsekvenserna av att de faller ut…. Covid 19 får i det sammanhanget kanske trots allt ses som relativt lätthanterbart jämfört med en del av de andra riskerna. Själv tycker jag fokuset på utanförskap -oavsett om det gäller arbetsmarknad, digitalisering eller inflytande – och hur det riskerar leda till sociala protester, kändes särskilt relevant (rapporten skrevs så vitt jag vet före stormningen av Kapitolium).
En rapport om risker blir naturligt ganska pessimistisk, men jag tycker ändå att de lyfter möjligheter, vilket följande citat får illustrera
“Businesses that reflect societal values, with clarity of purpose not merely empty rhetoric, can support a broad-based and sustainable economic recovery and growth, as well as the strengthening of societal trust and reduction of inequality” (sid 68)
Månadens reflektion
Snart är vaccinet här och tittar man på erfarenheter från tidigare pandemier så kan vi vänta oss en tid av mer utåtriktat samliv, kanske blir vi också mer riskbenägna (lyssna på DN: ”Efter pandemin: risktagande, vidlyftigt sex och fest” ). Enligt resebranshchen har bokningarna tagit fart. Affärsresandet kommer dock inte återhämta sig i samma takt, spås det. Jag tror att resande mellan länder för mycket gott med sig; det ökar vår förståelse för andra människor och kulturer och det medför ofta ekonomisk aktivitet – tillväxt – som inte bygger på konsumtion av varor. Men priset i form av utsläpp av växthusgaser är väldigt högt. Därför måste vi snarast få till ekonomiska incitament som snabbar på omställningen mot el (för kortare sträckor), vätgas och eventuellt andra lösningar. Det behöver kort sagt bli dyrare att bidra till den globala uppvärmningen. Idag är priset för utsläppen orimligt låga och därmed är incitamenten för en omställning ganska små.