We-ness Newsletter /Hållbarhetsbrev #5, maj 2021

Tack för delningar och fin återkoppling på förra månadens Hållbarhetsbrev. Hoppas ni gillar detta också! Återkoppling och förslag på nya teman alltid välkommet.

Våren 2016 stod jag på ett mindre majsfält i närheten av det zambiska kopparbältet. Bredvid mig stod en nöjd bonde som ägde den halva hektar majsfält vi tittade på, och en försäljare av utsäde. Bonden hade de senaste åren dubblat sin skörd, genom att få tillgång till bra utsäde och lite konstgödsel.  Försäljarna av insatsvaror hade börjat sälja bl.a. utsäde i påsar istället för i stora säckar, och hade därigenom nått en ny kundgrupp: bönder med väldigt liten omsättning. Men väldigt många bönder. Det är vad “shared value” handlar om. I månadens hållbarhetsbrev har jag försökt ta fasta på behovet av nya affärsmodeller för att åstadkomma värde över generationer och i flera dimensioner.

Yes, shareholder capitalism has delivered economic growth with many important benefits, but it’s also left a path of environmental and social destruction for future generations to grapple with. – Sundheim and Starr, i Harvard Business Review

 

Rapporter & världsnyheter

Ur ett mänskligt perspektiv har relativt lite hänt med ekosystem och klimat de senaste tiotusentals åren. Det vill säga, fram tills för c:a 200 år sedan. Sen dess har vi befunnit oss i en virvelvind…Vi befinner oss som bekant i tidsåldern “antropocen”, dvs den geologiska tidsperiod som kännetecknas av att människan påverkat ekosystem och klimat. The Guardian publicerade nyligen ett antal grafer som på ett kusligt sätt illustrerar den ökande temperaturen, den minskade ismassan, nivån av koldioxid i atmosfären (ppm) och ökade havsvattennivåer: det ser mörkt ut på samtliga fronter. De materiella förbättringar som åstadkommits de senaste 100 åren har varit avgörande för miljarder människor, men de har åtminstone delvis betalats på kredit. Nu behöver vi nya system där vi kan bygga välfärd som kommer många till del, utan att det sker på framtida generationers bekostnad. Och som jag ser det är vi redan i början av det paradigmskiftet – och där behöver näringslivet bära en ledartröja.

Hur viktigt är det med hållbarhet? Den senaste undersökningen kring detta kommer från The New Division och bekräftar många tidigare studier: hållbarhet blir hela tiden allt viktigare för börsens bolag! Av de 90 företag som deltagit i studien (frågan ställdes till samtliga hållbarhetsrapporerande företag) uppgav 9 av 10 att en omställning mot en mer hållbar affärsmodell kan ge marknadsandelar, öka vinsten och underlätta rekrytering. Drygt hälften uppgav att en ohållbar affärsmodell riskerar att leda till förlorade investeringar medan 70% menade att hållbara affärsmodeller gör det enklare att attrahera kapital.

Vidare tror en mycket stor del av företagen att deras affärsidé kommer vara i princip fullt hållbar och att hållbarhetsmål kommer vara lika viktiga som bolagets ekonomiska mål. Bolagen medger samtidigt att de inte ännu nått så långt och förbättringen i förhållande till föregående år är minimal. Det innebär att de i stor utsträckning har skjutit arbetet framför sig (vilket känns igen från hur många länder och företag har hanterat utsläppsminskningar: de skjuts påfallande ofta upp i väntan på …. Tekniksprång?)

Energiorganet IEA kom nyligen ut med en viktig rapport, där de bl.a. konstaterade:

World’s first comprehensive energy roadmap shows government actions to rapidly boost clean energy and reduce fossil fuel use can create millions of jobs, lift economic growth and keep net zero in reach

 

I rapporten förutspås vidare att 2050 kommer energibehovet vara c:a 8% mindre än idag, samtidigt som våra ekonomier dubblerats och vi är två miljarder fler människor. Runt 90% av energin kommer då från förnyelsebara källor (i första hand vind och sol, men även kärnkraft).

Samtidigt som Kinas CO2-utsläpp är större än någonsin rapporterar nyhetsbyrån Bloombergs om att energiinvestringar gått om fossila, vilket får betraktas som en stor och viktig nyhet: How Green Is Wall Street? Ranking Banks by Funding Oil, Coal, Renewables (bloomberg.com)

Den 26 maj förlorade oljebolaget Shell en uppmärksammad dom där de beordrades att minska sina utsläpp med 45% fram tills 2030. Bolaget, som är ett av världens största utsläppare av koldioxid, stämdes av bl.a. Jordens vänner som räknar med att detta är början på en våg av stämningar mot företag som inte gör allt i deras makt för att nå Parisavtalets ambitioner. Det kan i sammanhanget också nämnas att nyligen tvingade aktieägare i Shell bolaget att göra hemläxa kring sina klimatreducerande planer, som alltså upplevts som otillräckliga även av många av dess ägare. Även oljebolaget Cevrons ägare har senaste veckan markerat missnöje med bolagets klimatmål och Exxon har valt in två nya styrelseledamöter som sägs ha betydligt högre klimatambitioner än tidigare ledamöter. Stort. (läs mer)

 

It was claimed that Shell was breaching article 6:162 of the Dutch civil code and violating articles 2 and 8 of the European convention on human rights – the right to life and the right to family life – by causing a danger to others when alternative measures could be taken. (-The Guardian)

 

Stort och smått

 

Hagainitiativet (en sammanslutning av företag som arbetar för att minska näringslivets klimatpåverkan) har nyligen publicerat en studie som visar att var tredje av börsens stora bolag (i Sverige) har satt klimatmål som halverar utsläppen till 2030. Förra året hade bara var femte bolag dessa mål. Av de 105 största bolagen saknar 8 bolag klimatmål, att jämföra med drygt 40 bolag förra året. Även om detta är en stor förbättring, saknar 67 bolag klimatmål i linje med vad forskningen kräver (science based targets). Hagainitiativets Nina Eklund bedömer att förbättringen kan härledas till EU:s höjda ambitioner.

I Sverige har Brå (Brottsförebygganderådet) nyligen konstaterat att dödligt skjutvapenvåld har ökat i Sverige, men inte i övriga Europa. Någon entydig förklaring ges inte men det konstateras att våldet är kraftigt koncentrerat till män i kriminella miljöer, i utsatta områden. Bland kommentarerna talas, inte oväntat, om decennier av utanförskap och misslyckad integrationspolitik. Det är sedan tidigare känt att Sverige har långt kvar till måluppfyllelse av SDG 10: minskad ojämlikhet. Utanförskapet i flera av förorterna, menar jag, är en av de hållbarhetsfrågor som såväl näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle behöver arbeta mer med. Det vinner vi alla på.

Fler svenska handlar Fairtrade. Och, påpekar Fairtrade tillsammans med ett antal fackförbund och organisationer, åtta av tio svenskar anser att myndigheter bör ställa hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom. (Enligt en undersökning genomförd av Kantar Sifo). Tolkningen är att fler vill att offentliga upphandlingar ska ta hänsyn till fattigdom.

Sverige ska, 50 år efter FN:s första miljökonferens och efter förslag som lagts av Sverige och Kenya, stå värd för mötet ”Stockholm +50 ”A Healthy planet for all – our responsibility, our opportunity.” Målet är att öka takten i genomförandet av Agenda 2030 och att främja återhämtning efter pandemin, skriver miljödepartementet i ett pressmeddelande.

Tidigare i maj meddelade USA att man nu ändrat sig och ställer sig bakom förslaget om tillfälligt slopade patent för Covid-vaccin.   Förhoppningen är att ett slopat patent kommer snabba på produktionen av vaccin. Beslutet har som väntat kritiserats av den amerikanska läkemedelsindustrin men även EU vänder sig mot att slopa patentet. Beslut i frågan fattas av världshandelsorganisationen, WTO. För mer info, läs t.ex. tidningen Omvärlden.

 

Månadens reflektion

Det räcker med att titta på undersökningen om svenska bolags inställning till hållbarhet (se ovan) för att inse att många, väldigt många, ser behov av nya, mer hållbara affärsmodeller (dvs andra sätt att tjäna pengar). Förra månaden (länk) beskrev jag B-Corp, som i sin tur bygger mycket på det jag nämnde i brevets inledning; shared value. Ett annat begrepp som det talas en hel del om är Stakeholder capitalism, alltså ett system där företag förväntas se till de behov som samtliga intressenter – och inte endast dess ägare – har. Diskussionen om vad det är och vad det innebär är stundtals hätsk och blir ofta ideologisk, inte minst i USA. Samtidigt används det ofta(re?) som ett samlingsbegrepp för ”hållbart företagande” där vinst inte ses som den enda parametern. Begreppet är inte nytt men har fått ny uppmärksamhet under senare år.  Läs gärna Making Stakeholder Capitalism a Reality (hbr.org)  som också är källan till citatet nedan.

Stakeholder capitalism can’t succeed if shareholders don’t see the value. In a stakeholder model, measurement must be a team effort. While the CFO bears central responsibility for delivering financial results to shareholders, he or she will need support from the COO, CMO, CIO, and CEO to also articulate how working on ESG issues affects financial performance.

Det tycks också som att vissa bolag, eller ägandeformer, har enklare än andra att höja ambitionen i sitt hållbarhetsarbete. Ibland talas det om att familjeägda/kontrollerade företag, statligt ägda bolag och kooperativ har bättre förutsättningar att ställa om. Skälet skulle kunna vara att de inte är lika beroende av kvartalsrapportering och tillfälliga börssvängningar. (Jag genomförde en enklare sammanställning om detta som jag skrev en blogg om för en tid sedan).

I en nyligen genomförd studie konstateras också att länder med fler kooperativ, icke-vinstdrivande företag och organisationer är mer motståndskraftiga mot ekonomiska kriser. Just den kooperativa affärsmodellen tycker jag förtjänar lite extra uppmärksamhet; det är en företagsmodell som inte alltid varit så populär men som just nu kanske är på väg in i en ny ”storhetstid” på grund av dess möjlighet – och, tycks det, vilja – att svara mot de hållbarhetsutmaningar vi står inför. För den som vill lära sig mer kan gärna titta på detta entusiastiska TED-talk av Anu Puusa.

Samtidigt tänker jag att även börsbolag med brett ägande kommer delta i omställningen. Som en ren överlevnadsstrategi, om inte annat.  Och de som ökar nu har i många fall möjlighet att ta marknadsandelar av de som hamnar på efterkälken!

 

Denna månad blev det ingen intervju. Förmodligen återkommer jag med en ny intervju nästa månad. Uppskattar också återkoppling och förslag på saker ni vill att jag lyfter!